Sotning

Vi sotar för att minska risken för brand och för att spara energi. Brandfaran ökar om inte underhållet av skorstenar, eldstäder och värmepannor sköts ordentligt. Bränsleförbrukningen ökar och därmed också värmekostnaderna. En rengjord värmeanläggning avger mindre miljöfarliga utsläpp.

Vi sotar eldstäder och rökkanaler.
Vi sotar din oljepanna.
Vi avlägsnar hinder, så som fågelbon, i ventilations- och skorstenskanaler.
Låt våra sotare hjälpa dig att undvika bränder och sänka dina kostnader.

Sotning minskar risken för brand

Regelbunden sotning minskar risken för bränder Genom att fel och brister upptäcks i ett tidigt skede är det lättare att förhindra att brand eller andra problem uppstår. Sotningen har betydelse också ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. En panna som rengörs med jämna mellanrum förbrukar mindre energi.

Det är inte sotaren som avgör när det ska sotas utan statliga bestämmelser. Däremot kan kommunen besluta att det ska sotas oftare av brandskyddstekniska skäl. Räddningsnämnden i din kommun ansvarar för att sotningen utförs. Skorstensfejarmästaren och hans personal utför sotningen på uppdrag av kommunen.

Sotaren kontrollerar brandskyddet

Sotaren rengör eldstäder, rökkanaler och imkanaler. Rengöringen bidrar till att minska risken för soteld. Sotaren undersöker sotbildning, temperatur och draget i eldstaden samt kontrollerar skorsten och tak. Efter sotningen meddelar sotaren eventuella brister.

Förberedelser inför sotningen

Sotaren är beroende av din hjälp för att kunna utföra sitt arbete. När du får meddelande om att sotning skall ske är det bra om följande är klart när sotaren kommer.
Ställ fram en stege, se till att stegarna på taket är säkra och att glidskydd finns monterat vid takfoten.
Lägg gärna fram tidningar.
Se till att det finns gott om plats runt det som ska sotas.
Täck över ömtåliga ytor eller golv som berörs samt koppla era hundar

Intervall för sotning för de vanligaste objekten

Eldning fastbränsle

Fastbränsle eldad värmepanna(ved, spannmål, flis, halm etc.), som fungerar som huvudsaklig värmekälla
= 4 ggr/år

Fastbränsle eldad värmepanna(ved, pelletsbrännare, spannmål, flis, halm etc.), som fungerar som huvudsaklig värmekälla med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet
= 2-3 ggr/år

Fastbränsle eldad värmepanna med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. Pannan måste vara specielt konstruerad för pelletseldning. och som inte kan eldas med annat bränsleslag.
= 1 ggr/år

Lokaleldstäder

Kakelugn, kamin, braskamin eller liknande eldstäder i småhus, som huvudsakligen värmer huset eller det rum som den är placerad i
= 1 ggr/år

Används eldstaden mer sällan, så kallad trivseleldning, och inte som huvudsaklig värmekälla eller är belägen i ett fritidshus är längsta lagkravet  vart tredje år
MSB rekommenderar en gång per år

Eldningsolja

För värmepanna vars märk-effekt är högst 60 kw och eldas med lätt eldningsolja (gäller de flesta småhus)
= vart annat år

För värmepanna vars märk-effekt överstiger 60 kw och eldas med lätt eldningsolja
= 1 ggr/år

För värmepanna där eldning sker med tung eldningsolja eller från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle
= 3 ggr/år

Imkanaler i restauranger eller andra större kök

Sotning/ rengöring sker 3 gånger per år.

I fråga om imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet kan sotning ske 1 gång per år.

Sotningsavgift

Den avgift du betalar för sotningen baseras på en taxa som din kommun har beslutat om. Läs taxor.
Grundavgiften, som bland annat täcker kostnaden för sotarens inställelse, är beräknad som en genomsnittlig avgift för hela sotningsdistriktet. Genom att planera arbetet, så att det sotas färdigt i ett område åt gången, hålls kostnaderna nere.